1972

[Intro]
D G B7 Em
D G B7
Em D C B7
Em D Em

capo 3rd 
 
[Verse 1]
    Em
Han sa, han var Napoleon
                        Am
för att allt är ett och samma 
   B7               Em
Nu sitter han i ett gallerrum
    F#7                  B7
och säger att han är sin mamma
    Em
Och dom som försöker bota honom 
                  Am
vill få honom att förstå 
    B7             Em
att ingen mänska är mer än en 
     F#7          B7       Em
utom Kungen, för Kungen är två
 
[Interlude]
D G B7 Em
D G B7
Em D C B7
Em D Em
 
D G B7 Em
D G B7
Em D C B7
Em D Em
 
[Verse 2]
Em
Judas från Kariot 
                  Am
och timmermannens son 
       B7       Em
spelar fia i en världsrymd 
       F#7              B7
mellan svarta stjärnors hål 
        Em
Och den ende som får se dom 
                  Am
är en perverterad sociolog 
    B7               Em
som varenda gång han kommer hem 
   F#7   B7      Em
förnekar vad han såg
 
[Interlude]
D G B7 Em
D G B7
Em D C B7
Em D Em
 
D G B7 Em
D G B7
Em D C B7
Em D Em
 
[Verse 3]
Em
Marie Pompadour blev känd 
                Am
för sitt tal om syndafloden 
    B7                Em
som när hon hade roat färdig sej 
       F#7         B7
skulle dränka hela jorden 
   Em
Vi lär oss att förfasa oss 
                      Am
och vi fördömer henne trots 
    B7                    Em
att ingen gör nå't åt dom skitiga vatten 
    F#7        B7     Em
som kommer att dränka oss
 
[Interlude]
D G B7 Em
D G B7
Em D C B7
Em D Em
 
D G B7 Em
D G B7
Em D C B7
Em D Em
 
[Verse 4]
Em
Affärsmän och politiker 
                     Am
tillfredsställer sin lystnad 
      B7             Em
medan dom som tänker fem år fram 
  F#7              B7
belönas med hövlig tystnad 
    Em
Och dom som försöker tänka sej 
              Am
en annorlunda värld 
      B7          Em
slåss sönder med batonger 
    F#7   B7  Em
och gasas med gevär
 
D G B7 Em
D G B7
Em D C B7
Em D Em