Ja se pengar.....


Penninggaloppen
Och gubben satt i lampans sken
och räkna' opp ur portmonnän
kronor en, kronor två, kronor tre, kronor fyr',
kronor fem, kronor sex, kronor sju, kronor åtta
och tju'en.

Och det är visst och sant,
han var så glad åt varje slant
när han räkna' på nytt och på nytt och på nytt
så fort han nånsin hant.
Ja, se pengar, ja, se pengar
är till bekymmer för fattig och för rik.

Han drog ner rullgardinerna
och räknade sekinerna
kronor en, kronor två, kronor tre, kronor fyr',
kronor fem, kronor sex, kronor sju, kronor åtta
och tju'två.

Och gubben han var väldigt snål,
han åt potatisskal och kål,
och han stoppa' i sockor och proppa' i säckar
och sydde hop med nål.


Ja, se pengar...


Hans sill var sur, hans välling blå,
men pengar höll han räkning på
kronor en, kronor två, kronor tre, kronor fyr',
kronor fem, kronor sex, kronor sju, kronor åtta
och tju'tre.

Ja, det var knappt han åt,
han blev så mager som en tåt,
så han kröp in i springan till sparbössan sin
så ofta han kom åt.


Ja, se pengar...

Så somna' han från alltihop
men vakna' plötsligt med ett rop:
"Kronor en, kronor två, kronor tre, kronor fyr',
kronor fem, kronor sex, kronor sju, kronor åtta
och tju'fyr".

För se han drömde att
han räkna pengar som besatt,
och nu måste han se om det stämde på öret
med det han fick i natt.
Ja, se pengar...

Men gubben han fick hjärtslag han,
en ti'öring minsann försvann,
som han la' i en hatt när han satt där en natt,
för han skulle betala resterande skatt.

Så slutar jordelivets kval
som alltid i vår jämmerdal
med granbarr och blommor och orgelmusik
och en präst som håller tal.
Ja, se pengar...