Mit Hjerte altid vanker Sissel Kyrkjebø julpsalm på norska skriven 1732 av den danske diktaren Hans Adolph Brorson. Sången är skriven över Lukas 2:12 Melodin är en norsk variant av en folkmelodi från Västergötland. Den är förlaga till den svenska psalmen Till Betlehem mitt hjärta. Em Mit Hjerte altid vanker I Jesu Føderum Der samles mine Tanker B7 som i sin Hovedsum B7/A G F#b5 Em Der er min Længsel hjeeeeemme Em/C B7 Der har min Tro sin Skaat Em Jeg kan deg aldri glemme velsinget julenatt Em G/F# G B7 Akk kom jeg opp vil luukke Em D C6 B7 mitt hjerte og mitt sinn Em Am C B11Eb og full av lengsel suuukke Em D G kom jesus dog herinn G/B G/D G/D# Em Det er ei fremmed boooolig Em/C Em/C# D du har den selv jo kjøpt Em Em/C Em/B C så skal du blive troo--lig [pause] C/A B11 Em her i mitt hjerte svøpt Jeg gjerne palmegrene vil om din krybbe strø for deg for deg aaalene jeg leve vil og dø kom la min sjel dog finne sin rette gledes stund at du er født herinne i hjertets dype grunn B7sus4 |---|---|---|---|---|----- |---|---|---|---|---|----- |---|-●-|---|---|---|----- |---|---|---|-●-|---|----- |---|-●-|---|---|---|----- |---|---|---|---|---|----- B7-sup x |---|---|---|---|---|----- |---|---|---|---|---|----- |---|-●-|---|---|---|----- |-●-|---|---|---|---|----- |---|-●-|---|---|---|----- x |---|---|---|---|---|----- C6 |---|---|---|---|---|----- |-●-|---|---|---|---|----- |---|-●-|---|---|---|----- |---|-●-|---|---|---|----- |---|---|-●-|---|---|----- |---|---|---|---|---|----- B11 |---|---|---|---|---|----- |---|---|---|---|---|----- |---|-●-|---|---|---|----- |-●-|---|---|---|---|----- |---|-●-|---|---|---|----- |---|---|---|---|---|----- B11 Eb |---|---|---|---|---|----- |---|---|---|-●-|---|----- |---|-●-|---|---|---|----- |-●-|---|---|---|---|----- |---|-●-|---|---|---|----- |---|---|---|---|---|----- F#mbb5 (F#b5) |---|-●-|---|---|---|----- |-●-|---|---|---|---|----- |---|-●-|---|---|---|----- |---|---|---|---|---|----- x |---|---|---|---|---|----- x |---|-●-|---|---|---|----- ------------------------------------ Du, mørke Stald, skal være Mit Hjertes Fryde-Slot; Der kan jeg daglig lære At glemme Verdens Spot; Der kan jeg bedst befinde Hvori min Roes bestaaer; Naar JEsu Krybbеs Minde Mig ret til Hjertе gaaer Men ak! hvad skal jeg sige Naar jeg vil tænke paa At Gud af Himmerige I Stalden ligge maa: At Himlens Fryd og Ære Guds væsentlige Ord Skal saa foragtet være En Perle, der forgjettes Saa nøie ledes op; Den blanke Demant sættes I gylden Krones Top; Man kaster ei en Drue Blandt tørre Grene ned: Skal jeg min Gud da sske I saadan Usselhed? Hvi skulde Herresale Ei for dig pyntet staae? — Du havde at befale I hvor du pegte paa — Hvi lod du dig ei svøbe I Lyset som et Baand Og Jordens Konger løbe At kysse paa din Haand? Hvi lod du ei udspende En Himmel til dit Telt Og Stjerne-Fakler brænde? O store Himmel-Helt! Hvi lod sig ei tilsyne En mægtig Englevagt Som dig i Silkedyne Saa prægtig burde lagt? Nei! JEsus faaer sit Leie I denne gode Juul Hvor Betlere de pleie At lægge sig i Skjul; Det var end ei hans eget Det Høe, hvori han laae — Han havde ei saa meget Han kunde ligge paa Den Sag kan ei begribes At JEsus, Gud og Mand Saa meget hart indknibes I Verdens Jammerstand: Han, som med Guddoms Vælde Al Verden dømme vil Ei har det, han kan hælde Sit arme Hoved til En Spurre har sit Rede Og sikkre Hvile-Boe; En Svale ei tør lede Om Nattelys og Roe; En Løve veed sin Hule Hvor han sin Roe kan faae: Skal da min Gud sig skjule I Andres Stald og Straae? Ak, kom! jeg vil oplukke Mit Hjerte, Sjel og Sind Med tusind Længsels Sukke Kom, JEsu, dog herind! — Det er ei fremmed Bolig Du har det selv jo kjøbt — Saa skal du blive trolig Udi mit Hjerte svøbt [Vers 11] Jeg vil med Palmegrene Dit Hvilested bestrøe: Min Brudgom, dig alene Jeg leve vil og døe Kom! lad min Sjel erlange Sin rette Qvæge-Stund At kysse tusind Gange Din søde Rosenmund __________________________________ Mitt hjärta ständigt vandrar i Jesu födelse-rum Dit samlas mina tankar som i doms huvudsumma. Der är min längtan hemma, där har min tro sin skatt; Jag kan aldrig glömma välsignad julnatt! Du mörka stall skall vara mitt hjärtas fröjdeslott. Där kan jag dagligen lära att glömma världens spott. Där kan jag bäst eftersinna vari min beröm består. När Jesuskrubbans hågkomst, mig rakt till hjärtat går. Varför skall inte praktrum för dig utsmyckade stå? Du kunde ju begära allt vad du pekte på. Varför lät du dig ej svepas i ljuset som ett band, och lät jordens kungar springa och att kyssa på din hand? Varför lät du ej sträcka en himmel till ditt tält, och lät stjärnfacklar brinna, o stora himmelska hjälte? Varför lät sig ej synas en mäktig ängelvakt, som du i silk täcke så ståtlig borde ha lagt? En sparv har dock sitt bo och säkra viloplats. En svala måste ej be om nattskydd och ro. En lejon känner sin grotta där den vila kan få Skall då min Gud gömma sig i andras stall och strå? Hujedamej, kom, jag vill öppna mitt hjärta, själ och sinn, med tusen längtande suck: Kom, Jesus, dock her inn! Det är ej obekant bostad, du har ju själv det köpt Då skall du bliva trogen inuti mitt hjärta insvept. Jag vill med palmgrenar din viloplats beströ, för dig, för dig endast jag leva vil och dö. Kom, låt min själ dock hitta sin retta fröjdestund, att du är född här inne i hjärtats djupa mark. https://lyricstranslate.com/en/ mitt-hjerte-alltid-vanker-mitt-hj%C3%A4rta-st%C3%A4ndigt-vandrar.html